Allt färre får veckopeng eller månadspeng

Färre barn än tidigare får månads- eller veckopeng. Det här visar en ny undersökning. I den har man också kollat hur mycket pengar som barnen får.


Publicerat: 2017-08-30 Text: Lisa Blohm

Det är föräldrar som har svarat på frågor som banken Nordea vill ha svar på. Undersökningen visade bland annat att 57 procent av barnen mellan 6 och 17 år fick veckopeng eller månadspeng. Det är många färre än 2006. Då fick 76 procent veckopeng eller månadspeng. Sedan dess verkar det ha minskat.

Många barn får i stället fickpengar lite då och då. För andra barn betalar föräldrarna när barnen ska ha något, men barnen får inga egna pengar att hålla reda på.

Ingela Gabrielsson jobbar som privatekonom på banken Nordea. Hon tycker att det är dumt att färre får månadspeng eller veckopeng. Det är bra att veta hur mycket pengar man själv bestämmer över och när pengarna kommer, tycker hon.

– Om man har det, så kan man tänka efter, så att man inte gör slut på allt på en gång, utan får pengarna att räcka, säger Ingela Gabrielsson.

Varför är det då färre barn än tidigare som får veckopeng eller månadspeng? Ingela Gabrielsson tror att en orsak är att många inte använder så mycket kontanter, alltså mynt och sedlar. Då är det kanske lättare för en förälder att betala med sitt kort än att ge barnet en 50-lapp i veckopeng.

– Men då missar man poängen med att låta barnen ha hand om pengar själva. Och barnen kan tro att man kan köpa saker hela tiden, säger Ingela Gabrielsson.

Ingela Gabrielsson säger att det är rätt ovanligt att barn inte får veckopeng för att familjen har ont om pengar.

Vanligt att man ska hjälpa till

Hur mycket barn får kan vara väldigt olika och beror mycket på hur gamla barnen är. Många ska också hjälpa till med vissa saker hemma för att få fickpengar. Det säger i alla fall föräldrarna i undersökningen.

Ingela Gabrielsson berättar att på gymnasiet får ganska många det som kallas studiebidrag. Det är 1 050 kronor i månaden. Många ska nog då betala till exempel kläder, bussbiljetter eller mobilabonnemang själva. Och det är jätteviktigt att pengarna då inte bara går till nöjen, tycker Ingela Gabrielsson.

– Det handlar ju också om att förbereda sig för att bli vuxen, säger hon.

Ingela Gabrielsson tycker att den som inte får veckopeng eller månadspeng ska diskutera med sina föräldrar för att få pengar att ta eget ansvar för. Hur ska man då göra om man har månadspeng, men tycker att den är för låg? Det här är ett tips som Ingela Gabrielsson har:

– Man kan spara sina kvitton och skriva upp vad man gör med sina pengar. Sen kan man ha ett möte vid köksbordet och visa ”så här ser min vardag ut”, det här går mina pengar till, säger Ingela Gabrielsson.

Sen får man se om föräldrarna håller med om att månadspengen ska höjas.



Extra fakta:

Sammanlagt 1 000 föräldrar har svarat på hur det ser ut med fickpengar till något av barnen i deras familj. Undersökningen är gjord av ett företag som heter Yougov, men Nordea har betalat för den. Såna här undersökningar kan ge en bra bild av ungefär hur det ser ut i verkligheten, men det finns olika problem med dem. Därför ska man inte tro att allt i undersökningarna stämmer exakt med hur det är.
(För lärare: Länk till Nordeas sammanfattning av undersökningen)


Förslag på diskussionsfrågor

1. Vad av detta tycker ni skulle vara bäst:
♦ Att få veckopeng
♦ Att få månadspeng
♦ Att få fickpengar lite då och då i stället
♦ Att aldrig ha egna pengar, men föräldrarna betalar
Fundera på och diskutera fördelar och nackdelar med de olika sakerna.

2. Hur kan man göra om man inte får fickpengar och vill ha lite egna pengar? Eller om man vill ha mer pengar? Kom med idéer!

3. Ofta får lite äldre tonåringar mer fickpengar än yngre barn. Vad tycker ni om det?

4. Vad tycker ni själva att fickpengar ska användas till när man går på mellanstadiet eller högstadiet?

5. Det finns flera banker som gör undersökningar om barn och fickpengar. Varför gör bankerna såna undersökningar, tror ni?