Fattiga militärer kunde få hjälp av riksdagen

Tänk dig att du är missnöjd med din lön, klagar hos riksdagen och den bestämmer att du ska få mer betalt. Så kunde det fungera på 1700-talet.

Förr kunde svenskar skriva direkt till kungen och riksdagen och klaga på beslut, föreslå något eller be om hjälp. Om brevskrivarna hade tur fick de som de ville. Skrivelserna kallas suppliker.

Martin Almbjär. Foto: Per Melander, Umeå universitet

Martin Almbjär (Foto: Per Melander)

Martin Almbjär är historiker vid Umeå universitet. Han har forskat om de många tusen suppliker som riksdagen fick 1719–1772. I början gällde många följderna av det Stora nordiska kriget som Sverige förlorade 1721.

– Kriget var över, men många hade det svårt. På vägarna gick tiggare och flyktingar. Många officerare och statliga tjänstemän hade svårt att försörja sig och ville ha tillbaka löner eller få gå i pension.

Bara vissa grupper av människor fick sitta i riksdagen, men alla svenskar fick skriva suppliker. Det sågs som en viktig rättighet. Riksdagen tog supplikerna på allvar och en del människor fick också som de ville.

– Framför allt var det en sorts medelklass och överklass som skrev. Det var särskilt officerare och statliga ämbetsmän. Det var också borgare och en mindre mängd bönder, berättar Martin Almbjär.

En liten del av supplikerna skrevs av kvinnor. På så vis kunde de få sin röst hörd i riksdagen, trots att de inte fick sitta där. Däremot var klagomål från de fattigaste grupperna väldigt ovanliga, visar Martin Almbjärs forskning.

– Jag fann inte många suppliker från samhällets lägre skikt fastän de nog hade störst behov av att klaga. Man behövde tid, pengar och privilegier för att skriva suppliker.

Riksdagen hade på den här tiden bara möten ungefär vart tredje år. Supplikerna tog mycket tid, även om inte alla diskuterades i riksdagen. Då kom det regler som gjorde det krångligare att skriva suppliker. De skulle skrivas på särskilda sätt och stämplas.

– Man kunde få böter om man vände sig till riksdagen med fel sorts frågor eller inte följde reglerna, säger Martin Almbjär.

Han har inte läst alla supplikerna, men ungefär 1 500 stycken. En av dem som han minns väl kom från en militär. Militären hade varit med i ett par krig och började bli gammal och sliten. Han ville ha en bättre tjänst. Då skulle han nämligen få mer pengar i pension.

– Han beskrev sitt liv, alla strider han varit med i och alla sår och skador. Man kan ju komma en människa nära i de här breven på ett sätt som man inte gör annars, säger Martin Almbjär.

Han tycker att det är intressant att jämföra 1700-talets system med hur det är nu. I dag kan enskilda människor inte klaga hos riksdagen och få sitt jobb tillbaka eller högre betyg i skolan.

– Vi anser att demokratin är så fulländad i Sverige. Men på den här tiden fanns det ett sätt att påverka riksdagen som inte finns nu. På sätt och vis stod man mycket närmare riksdag och regering än dagens svenska medborgare, säger Martin Almbjär.

Han säger samtidigt att man nog inte ska överskatta vad supplikerna betydde för samhället i stort. Det var ju nästan bara vissa grupper som skrev dem. Många människor visste kanske inte ens hur de skulle klaga hos riksdagen. Eller så hade de inte tid och råd att göra det.

Skulle det fungera med ett liknande system i dag som på 1700-talet? Det kan Martin Almbjär inte riktigt svara ja eller nej på. Kanske vore det bra om medborgare kunde föreslå saker direkt till riksdagen, tycker han. Å andra sidan skulle nog ett system där man kan klaga på sin lön hos riksdagen kunna användas på fel sätt.

Fotnot: Martin Almbjär har skrivit en doktorsavhandling vid Umeå universitet om sin forskning. En avhandling är en sorts rapport med resultat av flera års forskning. Martin Almbjärs avhandling heter på svenska Folkets röst? Suppliker inlämnade till frihetstidens riksdag 1719–1772. Martin Almbjär har bland annat läst långa listor över suppliker som riksdagen skrev. Sen har han kollat noggrannare på en del av supplikerna.


Förslag till diskussion:

♦ Hur tror ni att 1700-talets system skulle fungera i Sverige i dag?
♦ Vad kan det finnas för bra saker med ett sånt system?
♦ Vad kan det finnas för dåliga saker?
♦ Vilka sätt finns det i dag för att påverka politiker i riksdagen?


Text: Lisa Blohm
Stora bilden: iStock

Publicerat: 2016-08-30