Forskare: Publiken vill att det är rätt från början

Texten ingår i Tema Snabba nyheter

Läsare vill att nyheter på nätet ska vara rätt från början. Små fel accepteras av fler, men inte allvarliga fel, har svenska forskare kommit fram till.

Michael Karlsson är professor vid Karlstads universitet. Han och andra medieforskare har med hjälp av en enkät frågat flera tusen människor om digitala nyheter. I enkäten fanns frågor om fel i nyhetstexter på nätet, där det ofta ska gå fort. Det fanns påhittade exempel på allvarliga fel och mindre allvarliga fel.

♦ Ett mindre allvarligt fel var om det i en nyhetstext stod att 50 personer skadades vid en demonstration. Sen visade det sig att det var 49 skadade.

♦ Ett allvarligt fel var om journalister skrev att det var demonstranternas fel att en demonstration blev stökig och det i stället var polisens fel.

De som svarade på enkäten ville att det skulle vara rätt på en gång. Två av tre kunde ändå acceptera mindre fel som snabbt rättades till. Men nästan alla, nio av tio, ogillade allvarliga fel. Såna fel accepterade de inte alls. Över huvud taget ville läsarna att det ska vara korrekt på en gång.

– Publiken vill att det är rätt från början. Journalister bör hellre säga att ”vi har fått uppgifter om att ett antal är skadade, men vi vet inte mer än” i stället för att säga att ”en källa säger att det är 24 skadade” och rätta det sen, säger Michael Karlsson.

Han berättar att det finns annan forskning som tyder på att journalister inte riktigt förstår hur tittarna och läsarna (publiken) tänker om fel.

– Journalister tror att publiken har överseende med lite fel när det går snabbt. Men det har den inte.

Av dem som svarade på enkäten tyckte män och kvinnor ungefär likadant. Det gjorde också människor i olika åldrar.

Forskarna har också samlat några personer åt gången i grupper, ställt fler frågor och låtit folk diskutera fel i nyheter och vad som är bra journalistik,

– Något som visade sig vara oerhört viktigt var att språket är riktigt och att det är rättstavat, berättar Michael Karlsson.

De andra svar som forskarna fick av smågrupperna stämde ganska bra överens med svaren i enkäten.


Källkritik: Att många inte svarade är ett problem med studien

Den här forskningen bygger mycket på en enkät, som över 2 000 personer svarade på. Det är många personer, men enkäten skickades till nära 8 000 personer. De flesta svarade alltså inte. Det här är ett problem. Forskarna vet ju vad de 2 000 svarade, men inte vad de som inte svarade tyckte.

Om de flesta av de 8 000 hade svarat, hade forskarna kunnat räkna med att deras svar stämde bra överens med hur hela Sveriges befolkning tycker. Nu är det mycket svårare. Det här är ett vanligt problem med enkäter och ett bekymmer för forskare.


Förslag till diskussionsfrågor

I början av texten finns exempel på ett allvarligt och ett mindre allvarligt fel som hade kunnat vara i en nyhetstext. Diskutera frågorna i grupp. (Du kan också välja ut ett par frågor och skriva ned hur du tänker.)

1. Vad skulle ni tycka om det var såna här fel i en nyhetstext på nätet?

2. Spelar det någon roll om det är allvarliga eller mindre allvarliga fel?

3. Är det okej om det är ett fel först, men det rättas snabbt? Motivera.

4. Om det blir fel i en nyhetstext och journalisten ändrar så att det blir rätt, ska hen berätta det? Motivera.

4. Kan ni själva komma på några exempel där det har varit fel i nyhetstexter? Hur allvarliga tycker ni de felen var i så fall?

5. I diskussioner i små grupper visade det sig att många tyckte att det var viktigt att det var rättstavat i nyhetstexter. Håller ni med om det? Varför eller varför inte?


Text: Lisa Blohm
Publicerat: 2017-02-24

Mer att läsa