Forskare tror att luften blev renare under Digerdöden

Människor har smutsat ned Europas luft i runt 2 000 år, tror forskare bakom en ny studie. Men under Digerdöden som dödade en massa människor var luften renare.

I dag pratas det mycket om hur vi människor smutsar ned miljön och påverkar klimatet. När fabriker och stora industrier började växa fram på 1700-talet och 1800-talet så blev luften smutsigare av allt eldande. Men människors nedsmutsning av luften har hållit på mycket längre än så. Det säger forskare som har gjort en ny studie.

Forskarna har använt prover på gammal is från en glaciär i bergskedjan Alperna. Isen i glaciärer kan vara mycket gammal och har byggts på med nya lager på vintrarna. Därför kan isen berätta en del saker om hur det var för hundratals och tusentals år sedan.

Mängden bly i gammal is kollades

Forskarna hade siffror om hur mycket bly det fanns i olika gamla bitar av isen. Grundämnet bly är en giftig tungmetall och kan finnas i luftföroreningar. Forskarna såg att bly har lagrats i isen i ungefär 2 000 år. De tror att blyet kommer bland annat från människors arbete i gruvor och nedsmältning av malm.

”De här nya uppgifterna visar att mänsklig aktivitet har förorenat Europas luft nästan oavbrutet i cirka 2 000 år”, skriver forskarna. Utan människor skulle luften vara nästan fri från bly, tror de.

De gjorde en annan upptäckt som de tyckte var väldigt spännande. I is som man räknar med är från några år på mitten av 1300-talet fanns det nästan inget bly alls. Varför är det här så intressant? Jo, just de här åren så dödade pesten enormt många människor runt om i Europa. Det här utbrottet av pest kallas ofta Digerdöden.

– I olika delar av Europa utplånade Digerdöden halva befolkningen. Det förändrade samhället mycket och på olika sätt, säger Alexander More, som är historiker och en av forskarna bakom studien.

Bland annat så stannade arbetet med att bryta malm i gruvor med bly av. Det här kan historiker se i gamla texter från Digerdödens tid. Och nu verkar det alltså som om gammal is också kan visa samma sak.

Minskning också på 1970-talet

I is från 1970-talet sågs också en minskning av bly. Det kan bero på att man på den tiden började använda mindre bensin med bly i.

I den här forskningen har experter på klimat samarbetat med experter på historia. På så vis har de kanske kunnat komma fram till andra saker än om de hade jobbat ensamma.

Forskarna kommer från USA, Tyskland och Storbritannien. De skriver om sin forskning i en tidning som heter Geohealth. Andra forskare kommer nog att granska om de tror att de här resultaten stämmer bra.


Extra fakta om bly

Bly är en metall som är väldigt tung. Om ett 1-literspaket med mjölk skulle fyllas med bly skulle det väga över 11 kg!

Bly hör till de metaller som kallas tungmetaller och man hör ju på namnet att såna är tunga. Tungmetaller brukar också vara giftiga och farliga för miljön. (Fast det kan även andra metaller vara.) Människor kan bli förgiftade av bly.

Metallen bly har använts länge av människor, till exempel i gamla vattenledningar från Romarriket. Det har kanske berott på att den är mjuk och lätt att forma. I dag används bly bland annat inom sjukvården. Bly skyddar nämligen mot farlig radioaktiv strålning. Den som blir röntgad får ofta ha bly på delar av kroppen som inte ska röntgas. Då skyddas de kroppsdelarna mot röntgenstrålning.

Det kemiska tecknet för bly är Pb.

Länktips: Läs mer om glaciärer på nukunskap.se


Text: Lisa Blohm
Publicerat: 2017-06-02
För lärare: Länk till studien.


Förslag på övningar:

Leta reda på ord i texten som du är osäker på vad de betyder. Ta sedan reda på betydelsen! Vet du redan vad alla ord betyder? Välj då några ord som du tror är svåra för yngre och förklara dem på ett bra sätt och med egna ord.