Han tänder på för naturens skull

(På bilden startar biologen Fredrik Lundin i Dalarna en brand).

En del djur och växter har svårt att klara sig utan skogsbränder. För att hjälpa dem sätter naturvårdare eld på skog runt om i Sverige. Bränderna kontrolleras noga för att inte sprida sig.

I dag släcks skogsbränder ofta snabbt och det brinner mindre i skogarna än förr. Det är ett problem för de djur och växter som på olika sätt behöver bränderna. Det finns insekter som känner brandrök på många kilometers håll. En av dem kallas sotsvart praktbagge. Vid bränder kommer den flygande och lägger ägg i träd som fortfarande är varma. Blomman brandnäva har frön som behöver skadas av stark värme för att gro. Hackspettar och en del svampar trivs också bäst efter bränder.

Många brandälskande arter har blivit ovanligare. I ett särskilt projekt inom EU startas nu därför skogsbränder med flit. Det kallas naturvårdsbränning och kraven på säker eldning är höga. Fredrik Lundin vid länsstyrelsen i Dalarna är en av dem som jobbar med det. I augusti var han med och startade en sån brand i Skattlöseberg i Ludvika kommun.

Området som skulle brännas var ungefär tio fotbollsplaner stort. Det var viktigt att elden inte spred sig utanför den platsen. All naturvårdsbränning måste ske på ett säkert sätt.

– Vi drog helt enkelt 900 meter brandslang som en gräns runt området och hade vattenpumpar som pumpade vatten från en å. Sen var vi 14 personer som bevakade gränsen, säger Fredrik.

Marken utanför slangen blöttes ned. Vid tvåtiden tände naturvårdarna eld på ris och mossa och startade en brand som skulle sprida sig ganska sakta. Brandkåren ska veta att bränderna startas, men är inte på plats. Naturvårdarna måste därför själva ha rätt grejer och kunskap för att stoppa elden om den är på väg att sprida sig. Det händer ibland.

Fredrik Lundin har planerat allt väldigt lång tid i förväg och tycker att det är ganska skönt när dagen för eldning till slut kommer.

– Samtidigt är man på spänn. Vi sätter ju ganska stora naturkrafter i rörelse, så det är ett stort ansvar man har, säger han.

Efter några timmar släcktes en del av elden. Annat fick brinna vidare, eller glöda lite och platsen bevakades i några dygn så att elden inte flammade upp igen.

Nu räknar man med att de arter som gillar eldhärjad skog ska trivas i Skattlöseberg. En del insekter kom säkert direkt. Olika fåglar dyker upp senare, kanske nästa år. En av Fredriks favoriter heter tretåig hackspett.

– Den är beroende av brand och gör väldigt speciella ringar längs brandskadade tallar. Det är häftigt att man ser att den gynnas av branden. Det syns att den tycker om vad vi gör.

Förra året var det en jättestor och svårstoppad skogsbrand i Västmanland. Nukunskap.se undrar om inte det räcker för djuren och växterna. Behöver naturvårdarna verkligen tända eld på fler platser?

– Jo. Det brann ju bara på ett ställe. På alla andra ställen behövs det minst lika mycket. Sett till hela landet var det ju bara en liten plutt som brann, säger Fredrik.

Han låter nöjd med att bränderna hjälper ovanliga arter. Samtidigt dör andra djur i bränderna.

– De flesta däggdjur flyr undan. De har en inbyggd respekt eller skräck för brand. Men myrstackar och så brinner upp. Fast just myrstackarna är fantastiska. När jag var ute tre dagar efter den här branden höll de redan på att bygga upp sin myrstack igen. Det är alltid en del myror som överlever och sen är de uppe och samlar barr och börjar om från början.

Branden i Skattlöseberg är en del av ett projekt kallat Life-Taiga. Mellan 2015 och 2019 ska 90 naturvårdsbränningar göras i Sverige inom projektet.


Texten ingår i tema BRÄNDER.

Länktips


Text: Lisa Blohm
Foto: Länsstyrelsen Dalarna
Publicerat: 2015-09-02

Källor: Life-Taiga, ne.se, länsstyrelsen i Kalmar med flera