Strejken som sätter kroppen i fara

Den indiske politikern Mahatma Gandhi (bilden) hungerstrejkade många gånger. Han gjorde det som en fredlig protest.

När människor hungerstrejkar, slutar de helt att äta för att få igenom sina krav. En del får som de vill. Andra ger upp, tvångsmatas eller dör. Det är svårt att svara på hur länge man klarar en hungerstrejk, men det finns några exempel. I Nordirland dog 1981 tio hungerstrejkande fångar. De avled efter mellan 46 och 73 dagar. En fånge som överlevde avbröt hungerstrejken efter 70 dagar. Man hör ibland om människor som har överlevt i många månader utan mat. Men då har de fått i sig i alla fall lite vitaminer, salt och socker.

Vid en hungerstrejk händer samma sak i kroppen som vid annan svält. Kroppen använder snabbt upp sina lager av glukos (socker). Då bryts fett ned och ganska snart proteinerna i musklerna. Hjärnan och kroppen ställer om sig för att göra av med mindre energi och mindre glukos, men det räcker förstås inte i längden och kroppen tar skada på många sätt. Den som får för lite vatten eller är sjuk från början klarar sig kortare tid.

En känd person som hungerstrejkade många gånger var den indiske politikern och juristen Gandhi, ofta kallad Mahatma Gandhi. När han föddes 1869 var Indien en brittisk koloni. Han kämpade för att Indien skulle bli självständigt från britterna, men var helt emot våld och använde andra metoder, icke-våld. Han fängslades flera gånger och hungerstrejkade då. Britterna hade fått dåligt rykte om Gandhi hade dött i fängelset. Därför fick han igenom en del krav. Som längst hungerstrejkade han i 21 dagar.

Mahatma Gandhis idéer och metoder fick stor betydelse i Indien, även om de inte alltid ledde till förändring. År 1947 blev Indien till slut självständigt från Storbritannien. Året därpå mördades Gandhi av en hindu som inte gillade att Gandhi ville att muslimer och hinduer skulle leva tillsammans.
Länktips:  Läs om Gandhi på engelska (History learning site).

 

Några andra hungerstrejkare

92832557

Emmeline Pankhurst

Emmeline Pankhurst (1858–1928), Storbritannien. Hon stred för att kvinnor skulle få rösta, startade en organisation som jobbade för kvinnlig rösträtt och använde också en del våld. Hon hamnade i fängelse flera gånger och hungerstrejkade där.
Länktips:  Göteborgs universitet skriver om Emmeline Pankhurst.

Blåsjöborna i Jämtland. I februari 1971 hungerstrejkade 17 män på orten Stora Blåsjön i Jämtland. De hade i ett brev till statsministern krävt nya arbeten, eftersom de gamla försvann. Efter nio dagar kom löfte om pengar till ett vägbygge som skulle ge jobb.
Länktips: Tv-inslag på SVT om hungerstrejken (lite pratigt).

Politiska fångar och asylsökande. Människor som sitter i fängelse av politiska skäl prövar ibland att hungerstrejka. I Sverige kommer det nyheter bland annat om asylsökande som hungerstrejkar. Det kan handla om allt från krav på bättre mat till att de vill få stanna i Sverige.


 

 Text: Lisa Blohm
Bilderna: Wikimedia Commons och Thinkstock
Publicerat: 2015-03-17

Källor: Läkartidningen, Plos.org, ne.se med flera.