Hur får ni nyheter snabbt?

År 2000 fick den som ville ha de allra senaste nyheterna lyssna på radio eller titta på text-tv. I dag kan vem som helst sprida nyheter snabbt med en mobiltelefon.

Tänk dig en värld helt utan smartphones. Tänk dig också att tidningarna sparade nästan alla nyheter till papperstidningen som trycktes under natten. En del tidningar hade nästan inga nyheter på nätet. Twitter, Instagram och Facebook hade ingen hört talas om.

Många journalister fick nyheter från nyhetsbyrån TT eller som pressmeddelanden i mejlen. Men det kunde dröja många timmar innan de nyheterna nådde läsare, lyssnare och tittare.

I dag är det väldigt annorlunda. En hel del nyheter från nyhetsbyrån TT hamnar direkt på många nyhetssajter. Radion sänder ofta stora nyheter direkt på nätet. Politiker, företag och kändisar kan i sociala medier berätta en nyhet om sig själva utan att först kontakta en journalist. Privatpersoner kan ta bilder från demonstrationer och snabbt sprida dem på nätet.

Allt det här gör att vi får reda på många nyheter väldigt snabbt. Människor har också chans att visa saker som journalister kanske inte hinner se. Samtidigt kan det vara svårare att veta vilka källor som är pålitliga. Till exempel så finns det många falska konton på Twitter och Facebook. En del är bara till för att roa. Andra sprider falska uppgifter med flit. Och det kan vara både texter och bilder.


Diskutera:

1. Hur får ni snabba nyheter? Och varifrån?

2. Vilka nyhetskällor litar ni på?

3. Finns det nyhetskällor ni inte litar på? Varför?


Extra fakta: Facebook startades 2004, Twitter 2006 och Instagram 2010. (Källa: ne.se)


Text: Lisa Blohm
Publicerat: 2017-03-01

Mer att läsa