Många tusen norrmän och ester flydde hit

(Den här familjen flydde från Norge till Sverige 1943.)

Strax före andra världskriget fanns det runt 5 000 flyktingar i Sverige. Många ville inte ta emot fler, men det förändrades. Vid krigets slut fanns det runt 185 000 flyktingar eller evakuerade här.

Nazisterna och Adolf Hitler tog makten i Tyskland 1933. För vissa grupper av människor blev det farligt att stanna i landet. En del judar och homosexuella lämnade Tyskland för att fly undan förföljelse. Socialdemokrater och kommunister var politiska motståndare till Hitler och var därför också i fara.

Ungefär 400 000 tyskar flydde utomlands under 1930-talet. Sverige tog emot ungefär 5 000 fram till 1939 och ville inte ta emot så många fler. Sverige var ganska ovant vid invandring.

– Det var väl inte så många som hade velat komma till den här avkroken av världen, säger Mikael Byström, som är historiker vid Uppsala universitet och har forskat mycket om flyktingar.

Andra världskriget startade hösten 1939. Trots att läget i Europa blev värre, tog Sverige till en början fortfarande inte emot så många flyktingar.

– Ett argument i början av kriget var att Sverige inte hade kapacitet och kunskap, berättar Mikael Byström.

En del människor var rädda för att flyktingarna skulle ta jobb från svenskar. Det fanns också en oro för att myndigheterna inte skulle klara av att ta emot många tusen flyktingar. Samtidigt fanns det många som stred hårt för att Sverige skulle ta emot fler flyktingar.

Men i slutet av 1941 förändrades läget. Strömmen av flyktingar till Sverige ökade kraftigt och människorna togs emot. Hösten 1943 kom 7 000 danska judar till Sverige. Året efter kom ungefär 30 000 ester, litauer och letter. De flesta av dem flydde för att Sovjetunionens trupper tog sig in i Baltikum. Människor gav sig av på en farlig båtresa över Östersjön för att nå Sverige. Det var inte bara havet som var farligt. Ibland blev båtarna också beskjutna. Hur många som inte klarade resan är okänt.

– Då är kriget så långt gånget att man inte kan säga nej. Många kom där i sina bräckliga båtar, säger Mikael Byström.

Finland drabbades hårt av kriget och Danmark och Norge ockuperades av tyskarna. Människor från alla tre länderna flydde till Sverige. Mikael Byström har i sin forskning kommit fram till att Sverige tog större ansvar för flyktingar från just Norden.

– De var nordiska, därför såg man på dem som bröder. Man behandlade flyktingar från andra länder lite annorlunda. De fick till exempel lite sämre villkor, säger han.

Flyktingarna bodde ofta först i läger och skulle så fort som möjligt börja arbeta. Men innan männen fick ta andra jobb skulle de först jobba i skogen några månader. Kvinnor fick ta hushållsarbeten.

– Man kan ju tycka att det är elakt att skicka folk för tvångsarbete i skogen. Men det var samma sak som man gjorde med arbetslösa svenskar. Man tvingade folk att flytta dit det fanns jobb, säger Mikael Byström.

Efter krigets slut fanns det runt 185 000 människor som var flyktingar i Sverige eller som fått bo här i skydd undan kriget. En del återvände till sina hemländer, ibland mot sin vilja. För andra blev Sverige det nya hemmet.


I tv-inslaget berättar Anna Westerinen om sin flykt över Östersjön 1944 (SVT Dalarna 2014-09-30)

Länktips:

Mer fakta om andra världskrigets flyktingar till Sverige  (motallaodds.org)

Lista med ett antal ester som kom till Gotland (tjelvar.se)


 

Text: Lisa Blohm
Foto: Okänd fotograf, från Norska nationalarkivet
Publicerat: 2015-09-11

Källor: Mikael Byström, UNHCR:s hemsida motallaodds.org med flera