Nyhetsbyråer sprider snabbt nyheter till många

Texten ingår i Tema Snabba nyheter

Under många nyhetstexter står det TT. Ibland står det också Reuters, AFP eller kanske Ritzau. Det betyder att en nyhetsbyrå har skrivit texten.

Nyhetsbyråer tjänar pengar på att sälja texter till bland annat tidningar, radio och tv. Andra redaktioner är nyhetsbyråernas kunder. De har nytta av texterna på två sätt:

1. Texterna kan tryckas i en papperstidning, läggas ut på en sajt eller läsas upp i radio eller tv.
2. Redaktionerna får snabbt veta när något viktigt har hänt.

I Sverige skriver TT Nyhetsbyrån om alla möjliga nyheter. En hel del av TT:s texter hamnar direkt på många olika nyhetssajter. Då ser det ut som om sajterna själva är snabba med nyheten. Så här är det ofta med till exempel utrikesnyheter. Väldigt få svenska dagstidningar har egna journalister som skriver utrikesnyheter.

Men hur kan TT ha journalister som finns på plats på massa ställen i världen? Svaret är: Det har de inte. TT har nuförtiden bara en enda fast anställd så kallad utrikeskorrespondent. Han finns i Belgiens huvudstad Bryssel.

 

Nyhetsbyråer samarbetar

Vid stora nyhetshändelser kan TT i stället be journalister som finns i olika länder att arbeta åt dem ett kort tag. TT får ofta utrikesnyheter på andra sätt också. Många nyhetsbyråer samarbetar med varandra. Ibland får de översätta varandras texter. Då kan TT snabbt översätta en text från en annan nyhetsbyrå till svenska. Nyhetsbyråer följer också utländska tv-nyheter och nyhetssajter och hittar nyheter där.

Vilka källor litar då TT på om det plötsligt händer något stort i ett annat land? Nukunskap.se har frågat Mikael Forssell, en av TT:s chefer.

– I många länder finns det ju nyhetsbyråer som vi tror väldigt mycket på. Och sen finns det CNN och andra stora nyhetsbolag som vi litar på. Men det kan vara väldigt vanskligt med stora nyhetshändelser i till exempel Mexiko och Turkiet, där vi inte har riktigt samma koll på medierna, säger Mikael Forssell.

Då försöker TT att på andra sätt ta reda på sanningen. Kanske kan andra personer hjälpa dem att hitta pålitliga källor. Men det händer att även källor som brukar vara pålitliga har fel. Så var det vid ett terrordåd på en flygplats i Belgiens huvudstad Bryssel. Bomber sprängdes och människor dog.

– Det kom hela tiden nya uppgifter, säger Mikael Forssell.

En del viktiga uppgifter visade sig senare vara fel. TT och många andra hade trott på uppgifterna. De kom från en nyhetsbyrå som TT litar mycket på.

– Det kan gnaga lite efteråt att det blev fel. Samtidigt är det nästan oundvikligt att det kan hända när det är så väldigt mycket info från alla håll, säger Mikael Forssell.


Det finns många bra saker med nyhetsbyråer. Det här är några saker som kan vara problem:

1. Om en nyhetsbyrå gör fel, så sprids felet snabbt till väldigt många.
2. När många redaktioner använder samma nyhetsbyrå blir nyhetsbyrån en sorts dörrvakt för nyheter. Den bestämmer vilka nyheter som släpps igenom och vad som inte blir nyheter. Ibland kallas det här gatekeeper (grindvakt).
3. Det finns också nyhetsbyråer som inte kan skriva vad de vill – till exempel om de ägs av en diktatur.


Wiktor Nummelin är TT:s enda utrikeskorrespondent. Hör honom berätta varför han tycker att det är bra att vara på plats där saker händer. (Sveriges Radio 2016-10-04)


Tips på övningar

1. Leta på svenska sajter och i papperstidningar efter texter där det står till exempel TT-AFP eller TT-Reuters. Då är det texter som TT till exempel har översatt från en annan nyhetsbyrå. Hur vanliga verkar såna texter vara? Kolla gärna var i världen nyhetsbyråerna hör hemma.

2. Ta en lokaltidning eller dagstidning. Räkna efter hur många texter som är skrivna av TT och hur många andra har skrivit. Verkar det vara någon skillnad mellan olika delar av tidningen?


Text: Lisa Blohm
Bild: iStock

Publicerat: 2017-02-23