Stort slöseri med frukt och grönt

Övermogna bananer, äppelskrutt och mögliga tomater åker i soporna. Hemma kastar vi i genomsnitt 28 kg mat per person och år i onödan. Mycket är frukt och grönt.

Ingela Dahlin

Ingela Dahlin

När mat som kunde ha ätits upp i stället kastas, kallas det för svinn. Maten har producerats till ingen nytta och slängandet blir ett slöseri med miljö och pengar. Därför jobbar flera myndigheter med att minska svinnet och har undersökt vilket matavfall som åker i soporna. För att få svar på de här sakerna har man bland annat letat bland tepåsar, äggskal och hushållspapper, berättar Ingela Dahlin, som är miljövetare på Livsmedelsverket.

– Man tar soporna, lägger upp dem på ett band och sorterar dem, säger hon.

Just den här undersökningen gjordes 2012. De som kollar igenom soppåsarna kan förstås inte gå igenom varenda soppåse i Sverige, utan får göra en uppskattning av hur det ser ut i hela landet.

Några av de saker som de kom fram till är att:

En ganska stor del av matavfallet kommer från frukt och grönt.

Affärer kastade på ett år 70 000 ton matavfall, ungefär 7 kg per svensk. 40 procent av det slängda var frukt och grönt. Sånt som butikerna tror att ingen vill köpa slängs, till exempel fläckiga äpplen,

Men allra mest matavfall slängs i våra hem. Där handlar det om 81 kg per person och år som åker i soporna. Av det räknas en dryg tredjedel som onödigt matavfall.

– Om vi lägger ihop alltihop så blir det en jättehög. Vi kastar 28 kg onödigt matavfall per person hemma. Dessutom häller vi ut nästan lika mycket i vasken, 26 kg, berättar Ingela Dahlin.

Med onödigt matavfall menas till exempel matrester på din tallrik, bröd som har möglat och annat som inte äts upp i tid. Bananskal räknas inte som onödigt avfall, eftersom nästan ingen äter bananskal. Äppelskrutt räknas inte heller som onödigt avfall, även om en del gärna smaskar i sig dem.

En av de grönsaker som lätt hamnar i farozonen för att slängas är sallad.

– Rotfrukter, morötter och sånt håller längre och riskerar inte lika lätt att bli gamla i kylskåpet och därmed kastas. Gurka, tomat och sallad är mer ömtåliga och blir fortare blir dåliga. Glömmer man dem, ja då blir det ju så att man får kasta dem, säger Ingela Dahlin.

Ett av hennes råd för att minska matsvinnet är att hålla bättre koll i kylskåpet och titta där ofta. Det kan barn och tonåringar hjälpa till med, tycker hon.

– Om man inte vet vad man har, köper man kanske en gurka trots att det redan finns i kylen och så har man plötsligt tre dåliga gurkor. Man kan också ha något system i kylen, så att man sätter det nya längst bak så att det gamla kommer längst fram, säger Ingela Dahlin.

Hon tipsar också om att ha en särskild dag i veckan då man äter rester. I Norge har en del börjat med en ”rest-torsdag”. Då dukas resterna i kylskåpet fram. Sen kan barn och vuxna också se det som en utmaning att utgå från vad som finns hemma när middagen ska lagas.

– Man kan få igång kreativiteten och kanske hitta på nya rätter i stället för det man brukar göra. För väldigt ofta kan man hitta på någonting med det som finns, säger Ingela Dahlin.


 

Länktips:

1. På sajten www.stoppamatsvinnet.nu tipsas det om hur matsvinnet kan minska. (Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket står bakom sajten).
2. ”Frukt till skolan minskar matsvinn” (Nyhetsartikel i Värnamo Nyheter 2015-02-03).
3. Mer om avfall i tema SOPOR (nukunskap.se 2015-01-09).


Text: Lisa Blohm
Foton: Thinkstock och Livsmedelsverket
Publicerat: 2015-05-08