Så går presidentvalet till

Texten ingår i Tema presidenter

Vart fjärde år väljer USA:s invånare en ny president. Nukunskap.se reder ut vad som händer på valdagen och efteråt.

Politiker från många olika partier tävlar om att bli president. Först bestämmer varje parti vem det vill ha som sin kandidat. Kandidaterna väljs på stora möten, partikonvent. Partiet Demokraterna valde i juli Hillary Clinton till sin kandidat och Republikanerna valde Donald Trump. Flera andra partier väljer också kandidater. Men de brukar ha väldigt liten chans att vinna valet eftersom de partierna är mycket mindre än Demokraterna och Republikanerna. De här mindre partierna hör vi i Sverige väldigt lite om, eftersom de allra flesta nyheterna handlar om just Demokraterna och Republikanerna.

Före partikonventen hade flera politiker från samma parti kämpat mot varandra i olika sorters förval runt om i USA. Det här startar i början av året och när det är dags för partikonventen brukar de flesta politiker redan ha gett upp. Bara de som har fått stort stöd i förvalen har chans att få kandidera för sitt parti.

I själva valet tävlar sen en presidentkandidat från varje parti mot de andra kandidaterna. Före valet försöker politikerna att på olika sätt locka väljare. De gör reklam, reser runt i USA, träffar människor och debatterar mot varandra.

När vallokalerna har stängt räknas rösterna ihop, men det är inte säkert att den som får flest röster i hela landet blir president. Efter valdagen blir det nämligen ett val till. Då ska människor som kallas elektorer till slut avgöra vem som blir president. Vem elektorerna röstar på beror på hur det har gått i olika delstater.

Så här fungerar det:

♦ Det finns 538 elektorer. En politiker behöver ha 270 elektorer på sin sida för att bli president.

♦ Varje delstat har ett visst antal elektorer. Hur många beror på hur många som bor i delstaten. Delstater med riktigt många invånare kan ha över 20 elektorer. Vissa delstater har bara tre.

♦ I alla delstater utom två får den presidentkandidat som vinner valet där alla elektorer. Förloraren får inte en enda elektor. Det kan därför vara mycket viktigt att vinna valet i delstater med många invånare.

♦ De här elektorerna ska sen rösta på ”sin” presidentkandidat. Det händer att elektorer har struntat i att göra så, men det är mycket sällsynt. I en del delstater kan en elektor som röstar på ”fel” kandidat få böter. Många skulle nog också bli väldigt impopulära. Tanken med elektorerna är att de ska välja den som partierna vill ha.

Den som får minst 270 elektorsröster vinner. Sen blir det en högtidlig ceremoni i januari. Då svär den nya presidenten presidenteden och tar över den gamla presidentens jobb. Samtidigt får landet en ny vicepresident som ska ta över till exempel om presidenten dör.


Extra fakta

♦ Väljarna röstar i USA:s 50 delstater, plus i området District of Columbia, som inte är en delstat.

♦ I delstaterna Maine och Nebraska får inte segraren alla elektorsröster. I stället kan flera kandidater dela på dem.

♦ Det kan hända att ingen kandidat får 270 röster, till exempel om det är tre ganska starka kandidater som alla vinner elektorerna i en eller flera stater. Då röstar politiker i USA:s representanthus fram en president bland de tre som lyckades bäst i valet.

♦ En del i USA tycker att reglerna för hur en president väljs borde göras om.


Läs också: ”Det här krävs för att bli USA:s president” (nukunskap.se 2016-10-10)

Länktips: Illustration på engelska som förklarar mer om hur hela valet går till.


Förslag på uppgift

Vilka fler partier än Demokraterna och Republikanerna finns det i USA? Försök att hitta namnen på några av dem.

Förslag till diskussion

I Sverige och säkert i många andra länder handlar de flesta nyheter om presidentvalet i USA om Donald Trump och Hillary Clinton. Det är väldigt få nyheter om övriga partiers presidentkandidater. Diskutera:

♦ Vad kan det bero på?

♦ Spelar det någon roll för oss i Sverige att vi nästan bara hör om Hillary Clinton och Donald Trump?

♦ Tror ni att det påverkar vår bild av USA och USA:s politiker? Hur i så fall?


Text: Lisa Blohm
Foto: iStock
Publicerat: 2016-10-11

Källor: kids.usa.gov, archicves.gov med flera