Strejk – så funkar det

Vid en strejk slutar människor att jobba för att få igenom olika krav. För att det ska vara en laglig strejk gäller särskilda regler.

Det finns två sidor eller ”parter” på arbetsmarknaden. Den ena sidan är arbetsgivarna, som byggföretag, sjukhus och affärer. Den andra sidan är fackförbunden. De flesta som jobbar är med i ett fack.

Facken och arbetsgivarna skriver avtal som kallas kollektivavtal. De brukar gälla ett par år och handla om bland annat löner. Lite innan avtalet slutar gälla diskuterar facken och arbetsgivarnas föreningar ett nytt. Om de inte blir överens i tid kan det bli strejk. Ett fack kan säga att ”om ni inte höjer lönerna med 4 procent, så strejkar vi”.

De här spelreglerna gäller i Sverige:

Facket måste minst sju arbetsdagar i förväg säga att det blir strejk, hur många som ska strejka och på vilka jobb. Det här kallas varsel. Arbetsgivarna kan varsla om lock out. Vid en lock out får människor inte jobba och blir utan lön. Då har facken inte råd att strejka lika länge.

Många strejker bryter aldrig ut. Särskilda medlare kan få arbetsgivarna och facken att komma överens. Förr eller senare blir det en lösning. Vem som ”vinner” beror på olika saker, men nästan alltid får båda sidor kompromissa lite.

Att strejka utan att följa reglerna kallas vild strejk. Då kan man få problem på jobbet.

I andra länder kan det se annorlunda ut, både när det gäller rätten att strejka och hur spelreglerna vid en konflikt ser ut.


Text: Lisa Blohm
Bild: Thinkstock
Publicerat: 2015-03-16

Strejkbryteri

Vid en strejk bestämmer ett fackförbund vilka som ska strejka. Att strunta i det och jobba ändå kallas strejkbryteri. Det finns också en annan sorts strejkbryteri. Då gör någon annan jobbet som den som strejkar skulle ha gjort. Om kocken i skolköket strejkar, är det strejkbryteri om lärare lagar skolmaten.

Det är inget brott att vara strejkbrytare och ganska ovanligt. Men fackförbund räknar med att alla medlemmar hjälps åt för att få igenom sina krav. Strejkbrytare får ofta inte vara kvar i facket och arbetskamrater kan bli arga på dem. Förr kunde strejkbrytare råka riktigt illa ut och till och med bli misshandlade.

Sympatistrejk

Strejk och lock out får egentligen bara användas när kollektivavtalet har gått ut. Men det finns undantag. Om byggnadsarbetare strejkar kan lokförare gå ut i strejk. Det kallas sympatistrejk. Det här vill arbetsgivarens förening Svenskt Näringsliv förbjuda, trots att arbetsgivarna kan göra på samma sätt. Svenskt Näringsliv tycker att facken i dag har starkare ”vapen” än de själva vid en konflikt och vill ändra på det.