Världsrekord kunde ha blåst bort

Filmklippet visar damernas världsrekord på 100 meter. Men var medvinden så stark att rekordet borde vara ogiltigt? Ja, tror många i friidrottsvärlden.

Det var vid en tävling 1988 som amerikanskan Florence Griffith Joyner sprang 100 meter på 10,49 (10 sekunder och 49 hundradelar). Ingen kvinna har sprungit snabbare. Men kanske hade hon så stark medvind att rekordet borde ha underkänts. Om medvinden är kraftigare än 2 m/s, ska det inte vara något rekord. Vad var det då som hände? Jo, efter rekordloppet visade vindmätaren att det hade varit vindstilla under loppet, exakt 0 m/s. Det här tyckte många var konstigt, eftersom andra vindmätare i närheten nästan samtidigt visade en medvind på 4 m/s.

En av dem som såg loppet på plats i USA var svensken Lennart Julin. Han kan en massa om statistik och jobbar åt Friidrottsförbundet.

– Det blåste som attan den dagen, kan jag säga, eftersom jag var där. Det var en sån där dag när det gällde att hålla i hatten om man hade haft en hatt, säger Lennart Julin till nukunskap.se.

Han beskriver hur ”alla bara gapade” när de såg hur fort Florence Griffith Joyner hade sprungit. Sen tittade folk på vindmätaren.

– Då står det 0,0 där. Och då tänker ju alla att det har blivit något fel. Men arrangörerna ville inte erkänna det, säger Lennart Julin.

Tiden godkändes som världsrekord och arrangörerna kom med förklaringar till att vindmätningen var korrekt. Men Lennart Julin och många andra känner sig säkra på att det var fel.

– Jag är ganska säker på att de hade glömt att slå på mätaren, faktiskt, säger han.

Regeln om högsta tillåtna medvind för rekord finns i flera grenar i friidrott. Det gäller löpgrenar upp till 200 meter, tresteg, längdhopp och korta häcklopp. Regeln kom på 1930-talet. Man hade märkt att det gick snabbare för löparna om de hade en rejäl medvind.

En del vill ha 0 meter per sekund som gräns. Den lösningen tror inte Lennart Julin på. Då skulle väldigt många resultat underkännas som rekord, säger han. Han tycker att 2 m/s är en bra kompromiss. Dessutom går det ändå inte att mäta perfekt.

– Målet är egentligen inte att det ska bli en 100-procentig rättvisa, utan att man ska sortera bort de extrema värdena, säger han.

Det finns grenar i friidrott där motvind är bra. Det gäller särskilt diskus, men också spjutkastning. Det finns ingen regel för hur stark motvinden får vara.


Text: Lisa Blohm
Youtubeklippet: Bob Ward
Publicerat: 2015-03-02

  • Fundera lite kring källkritik

    1. Lennart Julin är den enda som intervjuas i texten. Vad kan vara bra och dåligt med honom som källa?
    2. Filmklippet är också en källa. Kan det ge dig någon bra information?
  • Så tänker nukunskap.se om källorna

    1. Så här tänker nukunskap.se:
    – Lennart Julin är en bra källa av främst två skäl. A) Han är oerhört kunnig på friidrott och B) Han var på plats vid loppet.
    – Ett par möjliga problem med Lennart som källa: Kan han minnas hur det blåste för över 25 år sen? Kanske överdriver han lite? Så kan det vara, men många andra källor vittnar också om att det var blåsigt.
    2. På filmen kan man se att det blåser i kläder, någon flagga och i hår, i alla fall precis före och efter loppet.
  • Rekordhoppet som dömdes bort

    Kubanen Iván Pedroso gjorde 1995 ett längdhopp på 8,96 meter. Det hade varit världsrekord med 1 centimeter. Vinden var också godkänd. Ändå räknas inte hoppet som rekord. En kille hade ställt sig framför vindmätaren under Pedrosos hopp, så mätningen var inte pålitlig.
  • Så mäts vinden

    Vid ett 100-meterslopp står vindmätaren vid 50 meter. Där mäts vindstyrkan under loppet och medelvärdet gäller. Det kan blåsa både mer och mindre på andra delar av banan, men det mäts inte.